|

Nu måste de allra, allra flesta av mina hemsideflanörer tro att fartyget
har lämnat hamnen - eller typ att svalan har lämnat boet hos Trappern. Det
funderar jag väl ibland själv också över... Fast jag funderade inte
riktigt lika mycket över detta beslut som vid till exempel mina andra
"icke Trapper produkter". Jag kom nu i alla fall fram till, efter myckna
om och men, att presentera dessa små skapelser - en del av min historia,
på min webbsida. Argumenten är många, men bland annat att tillgodose
efterfrågan och tjatet om detta hantverk. Jag har själv svårt att förstå
att dessa tomteörhängen har följt med mig i ungefär tjugo år. När mina
barndomskompisar satt med handkontroller i händerna, eller med den ytterst
lilla spårskruvmejseln i tornhuvudet på Commodore 64:an för att skruva
fram nästa spel... så satt jag i köket och pillade ihop små Cernit tomtar.
På min önskelista stod ännu mera krokar till flugbindningen, en dröm
Rapala eller en tuppnacke i någon färg som jag ännu inte hade. Vart kunde
man få pengar ifrån som så liten unge? Att tigga av mamma och pappa var
inte min grej. Ska man åstadkomma något ska man göra det själv! Min mor,
som alltid oftast annars kom med idén att få användning av dessa
prydnadsgubbar. Hon sa: - Baka in en ögla i luvan och skaffa några
öronkrokar...
|
|

Tur var att jag inte ens kände till vad Skatteverket var för något då. Men
det var och blev i alla fall ett sätt, en bana - att lära sig, att själv
skaffa inkomster. Men framförallt det att om jag hade ett mål, någonting
att sträva efter... så var det bara till att lägga en grund under det, och
då som ännu mera ofta en ekonomisk grund. Idag vill de allra flesta
människorna bara ha, och helst dessutom ett överflöd - utan den minsta
motprestation, eller prestation över huvudtaget. Mamma var min baneman och
inspiration, vilken roll hon naturligtvis innehar än idag. Men med
skillnaden att jag med åren fått ett mera kritiskt tänkande till
upplysningar av slag. Det innebär inte alltid nödvändigtvis att min mor
har rätt, bara för att det är hon som säger det... Hur som helst så blev
tomteörhängena så rejält populära, att de såldes lite här och var; i
hemslöjdsaffärer, på turistbyrån, i sybehörsbutiken... eller på små
marknader eller byadagar. Till julen fick jag några beställningar, med en
halvblyg introduktionsfråga om att: - Håller du fortfarande på att
tillverka tomteörhängena? Som att hon skämdes för att fråga mig... Det är
väl klart att jag vill tillgodose efterfrågande, oavsett vad jag nu har
passerat i mitt hantverkandes slag. - Finns de på din hemsida? Så långt
hade jag aldrig tänkt, men här fanns de inte då i alla fall. Nu lovade jag
kvinnan och andra, att det skulle vara möjligt att beställa örhängena
genom min hemsida. En annan rolig grej var att få sätta igång lite
funderationer och halvbryska tankar i mina annars heltäckande skogliga
kunders huvuden.
|
|

För att inte alla respektives gubbar skulle fälla ut i tårar så valde jag
att ha kvar lite jaktligt som storleksreferenser. Här ovan kan ses mitt
nyförvärv till Skrakejärn; .17 Hornady Magnum Rim Fire.
Som allt annat av mitt handarbete så kan även dessa erhållas i vilket
utförandes önskemål som helst! Ädla metaller är helt okej och priset blir
därefter. På de här tre paren så har jag valt att avbilda de vanligaste
typerna av hängen. Överst; krokar med lås, sedan stift och underst
traditionella krokar. Det finns också till exempel clips. De två
vanligaste varianterna är i rött och svart, och grått och rött - som
naturligtvis för tankarna till julen... Men sedan finns också en mindre
årstidsbunden en i brunt och grönt. När ugnen har torkat de så målas allt
för hand av mig själv så klart. Det kan inte hjälpas... men när jag har
skjutit min kråka på åteln, stoppat upp morkullan, sytt kniven, berett
minkskinnet, redigerat mina filmminuter, skrivit i jaktdagboken, paketerat
mina mörtar, rökt min bäver, flått min tjädertupp, läst i jakttidningen,
kommit hem från skytteutbildandet, bundit utterflugorna, spikat tio
uggleholkar, sågat hargolvet, stått med näsan i surblodsblandningen,
lockat på järven en halv vecka, sytt mårdskinnsmössan åt kunden, rört om i
grytan av björnfett, uppdaterat hemsidan och kollat mailen, eller haft en
surrkuse till främmande... så är det för jäkligt skönt och avkopplande att
sätta fingrarna i Cernitleran... för någon TV finns ännu inte inkopplad...
Om inte dessa tomteörhängen hade existerat i min historia, så hade jag
kanske inte knapprat på samma sätt på datorns tangenter som nu...
Pris: 200:- inkl. moms + frakt.
|