|
En alldeles utsökt liten "tjäderurtagare". Skaftet är gjort på
klassiskt och spartanskt sätt med sälg, läder, tenn och älg. Det jag
däremot lägger krutet på är lädret! Är det någon som undrar varför, vid
det här laget? Mina knivar är så långt ifrån samlar smycken till alster
som man bara kan komma, men det kompenseras av en rätt läcker
bruksskönhet. Den här kniven är bara ett exempel på hur "Lillkniven" kan
se ut.
|
|
Lite motigt känns det,
men jag måste nog säga det igen, sällan är något av mina hantverk det
andra likt - och det speciellt knivarna. Stålet är billigt, men riktigt
bra från Brusletto. Som jag oftast gör, så är även detta upphänge gjort
för att kunna dras ut till dubbel längd. Kniven blir mycket mera hanterlig
och lättåtkomlig på det viset. Du kanske står där rejält påklädd vid
mårdfällan och ska försöka komma åt kniven, bland tjocka kläder och med
handskar på. Då, vill man att kniven är lös och ledig.
|
|
Sömmen är av urstark syntetisk svart tråd. Men nu kommer
jag till kärnan i ämnet, lädret! Egenhändigt fällfångad, avlivad, flådd,
skrapad, avhårad och beredd grävling! Visst är det snyggt? Klicka på
närbilden här ovanför och se en del av kvarvarande underull, eller något
avskrapat stickelhår! Läder av detta slag för knivmakare säljer jag också
till den som vill. Det absolut självklaraste av allt är att sliret lämnas
helt fritt från dekorationer av allehanda slag.
|
|
När dylikt läder används är det dekorationen i sig. Även denna produkt
levereras med Trapperns äkthetsbevis och numrerad. Priset då? Jo, det är
satt högt för att jag ska slippa göra så många knivar - givetvis. Eller,
om jag anlitar dig till att åka ut i skogen med en fälla, beta in den,
vänta på att Grimbart ska åka dit och sedan avlivas. Att du ska flå den,
skrapa, invänta förruttnelsen i narven och till sist bereda den. Men just
det ja! Då var ju inte ens kniven gjord! Hur mycket hade du velat ha för
det av mig?
|
