EXEMPEL PÅ PRISSÄTTNING AV EN BÄVERSKINNSMÖSSA



JAKT
En prisberäkning på en jakt är väldigt komplicerat och våghalsigt. För när ska jag börja räkna? När ska ersättningen starta? Från det att jag kliver upp ur sängen på morgonen, när jag börjar smyga iväg ut i skogen, från det att jag intar passet utanför hyddan, när jag osäkrar vapnet eller när Bävern hängs upp på axeln och bärs hem? Alla jakter där jag paddlar och åter paddlar utan att överhuvudtaget få se tecken på liv. Hur ska jag prissätta dom? För jag ”arbetade” väl? Någon kanske skrattar och tycker att det var väl ändå ett rent nöje, som inte kan kräva betalt? Ur ett företagarperspektiv så måste jag räkna på nästan allt. Det var ju ändå  det som var grundtanken, att kunna leva som… eller som jag gör. Jakten får ändå ett värde, kanske bara av rättviseskäl, men i alla fall. Jakten får helt enkelt det som blir över. När allt annat har räknats bort. Det faktiska arbetet ligger ändå i själva sömnaden. Även om mössan inte hade blivit sydd utan skjuten Bäver!? Jakten hamnar symboliskt på – 150:-  
 



FLÅNING
Att flå en Bäver är ganska tidsödande. Eller mycket, beroende på vad man jämför med. Djuret är då ett av dom mest svårflådda viltslagen som finns. Inget annat skinn har en sådan förmåga att slöa ner en kniv som just Bävern. Jag kan dra mig till minnes den gången som jag glömde brynet hemma vid en avlägsen skogsjakt och Bävern skulle flås direkt på platsen. Ett bryne glömmer jag aldrig mer. Självklart så blir arbetet ännu mer betungande om det är en fullvuxen Bäver. Priset är beräknat på enbart att avlägsna skinnet ifrån kroppen, utan skrapning. Flåningen tar ungefär 60 minuter – 100:-
 



BEREDNING
Än så länge bereder jag bara Bäverskinn för eget bruk. Det innebär alltså att kunden får bekosta det själv, eller att denne betalar mig för att jag ska skicka bort skinnet. Jag anser att det inte finns motivering tillräckligt för en ”hemmagarvare” att få en sådan ersättning, när arbetet är så omfattande. Jag har tagit ett generellt pris för det här, som får vara ett riktmärke. Priserna varierar annars mellan 500 och 900:- för ett skinn. Skinnet ska först läggas i ett vekningsbad. Sedan ska det stoppas i ett nytt bad för att samtidigt tvättas noggrant. Nu får det dropptorka och efter det skrapas. Skrapningen är värre än flåningen. Du kan ta i med skrapverktyget i princip hur mycket som helst utan att skinnet egentligen blir fullt bra. Ryggsidan bak mot svansroten är värst och mest obegripligt. Hinnorna och fettet i underhuden släpper inte på samma sätt. När det här väl är gjort så ska skinnet läggas i ett par olika bad till, för att ta åt sig garvsyrorna. Processen är alltså flera dagar lång, men inte kontinuerligen. Infettning och mjukgörning återstår. Det är det sist nämnda som gör att jag helst inte bereder åt andra än mig själv. Att fetta in skinnet är inte speciellt jobbigt, för det görs ju i samband med det andra. Fettet smörjes in på lädersidan tills att det är mättat. Mjukgörningen kan göra vem som helst fullkomligt avskräckt ett dylikt företag, om det blir på tal om mängder. Därför överlåter jag det till maskiner på annan ort. Annars är det bara att sitta och dra, vrida och gnugga skinnet. Tills att det är helt mjukt som textil, och framförallt bibehåller denna konsistens framöver. Ett Bäverskinns beredning tar lång tid – 750:-
 



SKINNVÄRDE
Jag skulle givetvis vilja höja Bäverskinnets värde mycket mer, men efter många överväganden så kan jag inte göra det. Marknadsvärdet får därför bestämma. Värdena ligger på hånfulla nivåer enligt mig. Med tanke på vilka kvalitéer skinnen har, och allt annat vad det medför. Att råvarorna är producerade på det bästa tänkbara miljövänliga sätt är högst positivt. Inga som helst farliga kemikaliska utsläpp har vid den här framställningen skett. Bävern har burit skinnet på kroppen hela dennes liv, i full harmonisk och evolutionsbiologiskt riktig anda. Utan att varken fördriva, manipulera, förstöra eller just skada den egna livsmiljön. Det skulle väl aldrig en art göra som har för slentrianmässigt omedveten avsikt att fortleva i den!? Endast en bihängande tanke på vad man kan få för pengarna, eller användandet av ett Bäverskinn i en mössa. Jag menar bara att sådant är väl värt någonting? Att betala… på rätt sätt… för att få leva i  fulländning… Jaja, nog om det. Bäverskinnet ger i alla fall inte mer än femtiokronor för en liten årsunge och som mest kanske etthundrafemtiokronor för en vuxen. Ett genomsnittspris hamnar då på – 100:-  
 



SÖMNAD
Här ligger jobbet! Jag har som bekant ingen maskin tillgänglig vid min sömnad i pälsverk. Förutom ett moment som ja återkommer till. Som läsande kanske har förstått så är jag inte intresserad av att skaffa någon heller. Det ska göras hantverksmässigt så långt det bara är möjligt tycker jag. Om inte en maskin kan göra exakt samma arbete som jag förstås, och det är det som jag inbillar mig att dom inte gör. Människans hand har en helt annan kontroll över situationer och kan anpassa sig till skiftade förhållanden. Mönstren ska ritas av och skäras ut. Pälsen får fortfarande inte skäras av. Bäverns läder är mycket tjockt som gör att det bitvis inte kan sys utan hjälp av syl. Det blir alltså som att sy ett kikarsiktesfodral, vilket jag inte tycker är speciellt kul. Men framförallt tungsamt eftersom jag har svårt att dra nålen för hand. Om kunden kommer med en fullvuxen Bäver, så måste lädret hyvlas ned till hanterbar tjocklek. Annars är sex millimeter tjockt Bäverskinn helt omöjligt att vända, sedan det väl är sytt ihop med den andra sidan. Det görs med rakblad. Varje skinnhalva läggs mot varandra med pälsen inåt och sys därefter ihop. Med dubbel tråd syr jag från den ena sidan till den andra och därefter hela vägen tillbaka. Den ska ju hålla bra också! Innertyget mätas också ut efter mössan. Sömmen som håller ihop detta görs fördelaktigast på maskin. Det är för att den faktiskt gör ett bättre arbete än jag! Symaskinen gör en förstärkning i tygets ytterkant samtidigt som den skär dessa exakt raka. Detta kan svårligen göras för hand och lika effektivt. Efter den delen så sys fodret ihop med långstygn. Jag lämnar än så länge bort det här arbetet till en mycket skicklig person. Ett rent psykologiskt besvärande moment följer sedan. Där innertyget måste sys fast med själva pälsmössan. Detta känns onödigt eftersom jag ändå måste dekorera med ett kantband i slutet. Det blir sammanlagt tre sömmar på samma ställe på grund av det. Att sy fast allting i samma omgång är i princip omöjligt i alla fall. Kantbandet som avslutar mössan nertill är för det estetiska men också för funktionen. Här går det åt nästan två meter tråd! Sömmen går precis som tidigare en gång runt och sedan tillbaka. Mitt i allt det, så måste två läderband fästas i mössans nedersta del för att kunna användas som knytband. Dom skärs ut ur kantbandet. Innan bandet fästes så måste mössan friseras tio millimeter brett längst ner, för att inte pälsen ska se klippt ut där. Knytremmarna och dekorationsbandet ska nu smörjas in med fett för att stå emot fukten väl, och hålla sig mjuka och smidiga. Bäverskinnsmössan kan sedan betraktas som färdig! I det här priset för sömnaden finns också ersättning för symaskinsjobb, materialåtgång som innertyg, tråd, avhårat läder och fett. Inte att förglömma är ju givetvis att allting är inklusive moms. Två normala arbetsdagar krävs - 1900:-




TRAPPERN
Christian Nilsson
Solliden 35, 912 92 Vilhelmina
070-235 10 17

BG:
5527-8832

christian.trappern.nilsson@hotmail.com


www.trappern.se